jan8.jpg
Sågmyra IF

Nedanstående utdrag ur sekreteraren Axel Östlunds protokollsbok från 1911 dokumenterar startskottet för Sågmyra IF, som alltså i år 2011 passerat hundraårsgränsen.

 ”Protokoll fört vid Sågmyra Idrottsförenings konstituerande sammanträde söndagen den 22 januari 1911.
   $ 1.  Mötet öppnades av Herr G Hedström, hvilken höll ett anförande om idrotten och dess betydelse för folket och nationerna.
   $ 4.  Beslöts att en idrottsförening skulle bil­das med namnet ”Sågmyra Idrottsförening”.
   $ 6.  Till medl. i  föreningen beslöts att antaga både manliga och kvinnliga utan avseende på ålder.
   $ 7  Inträdesavg. För alla aktiva manl. medl. bestämdes en avgift av 75 öre samt en årsavg. á 50 öre för fyllda 15 år; för passiva medl. bestämdes en inträdes- och  
årsavg.
av en krona;  för kvinnliga medl. bestämdes en årsavg. à 25 öre samt ingen inträdesavg.  För alla medl. under 15 år ingen årsavgift.”.

Skidsporten  var snabbast att ta plats på första parkett. Redan mot slutet av 1920-talet och under stora delar av 1930-talet hade SIF en icke föraktlig konkurrenskraft.
Storheter som Nils Täpp ledde fram till SIF:s största seger som Svensk mästare på skidor (15 km) 1946.

Orienteringen var som företeelse nästan okänd i Sågmyra ända fram till 1930. Skid-budkavlarna i dess dåvarande form hade ju ingen nämnvärd likhet med den barmarksvariant som under 1920-talet börjat få fotfäste i Dalarna. Det skulle visa sig att det här var en sport som passade skogsarbetare, jordbrukare och industrifolket. 

Sågmyra IF blev snabbt en faktor att räkna med inom Dalarna i synnerhet. Men även på nationell nivå. Sålunda hemförde Gunnar Wåhlberg världskrigshösten 1939 SIF:s första SM-tecken. Några år senare kom han på andra plats i svenska mästerskapet.
Sågmyraorienteringen höll hygglig klass ett stycke in på 1950-talet

Friidrotten saknade egentligen alla förutsättningar att överhuvudtaget existera. Men inte desto mindre gjorde den det!  Det fanns inga löparbanor, inga anordningar för hopp- och kastgrenar, men löpträning kunde utföras. Det visade Gösta Bergkvist. Gösta hade den naturliga fallenheten för att springa snabbt och riktigt. Men utan envishet och målmedvetenhet hade han inte ens kommit halvvägs i karriären!  Axel Ludvig Tidstrand satte förvisso på sitt sätt Sågmyra på kartan redan 1896. Gösta Bergkvist tog ett par extra kliv och personifierade orten. ”Sågmyra”  blev ett begrepp i idrottssverige.
Gösta Bergkvist nådde sin största framgång 1948 med femteplatsen på 1500 meter i London-OS.

1912 gjordes en idrottsplan iordning vid Furulund, mitt emot Paviljongen. 1943 invigdes Tidstrandsvallen och Sågmyra fick en modern idrottsplats.

Fotboll. Sågmyra IF:s framgångar i fotbollssammanhang kan inte på något vis jämföras de framgångar som föreningen skördat i skidor, orientering och friidrott. Men trots det så är fotbollen den idrott som hängt med ända sedan Sågmyra IF såg dagens ljus 1911.
SIF nådde flera framskjutna placeringar i slutet av 60-talet och början av 70-talet. Den främsta placeringen i modern tid, en tredjeplats i division 5, kom dock 2003. 

1975 gör damfotbollen sin entré i föreningen och överlever ända in på 90-talet.

Jubileumsåret 2011 har Sågmyra IF ingen fotbollsverksamhet och därmed heller ingen idrottslig verksamhet över huvud taget. Ett trist faktum för en anrik förening inom dalaidrotten och frågan är om det i framtiden kan bli någon ändring på den punkten.

Kontaktperson: Olle Näs
tfn 023 - 59 624

 

 

 

Utställning på muséet:

Tidstrands tyger i ny utställning. Det var inte bara filtar som tillverkades på Tidstrands. Finaste kostymtyger, dräkttyger, kapptyger, vadmal till svenska arméns uniformer, bilklädsel m.m. En del av dessa visar vi nu i en utställning på muséet.

Muséet är öppet varje lördag och söndag 13-16 

Sågmyra Hembygdsmuseum

Tidstrandsvägen 3

Välkommen in!   

 

 

Vill du tipsa oss om nåt som händer här i Sågmyra,
maila oss på shf@wgst.se